Hommus

Lyckosprätt, drömfång, solpirr

Allt känns verkligen overkligt just nu, vardagen för verklig och Barcelona för drömflytande. Det känns konstigt konstigt att en vecka kan vara så lång och så kort och så puffande och fantastiskt fantastiskt. Fast jag tror att jag klarar att sprätta vardagsverkligheten till liv nu, den är faktiskt verkligen verklighetsfin, och bara vara evinnerligt tacksam för Barcelonaverkligheten, för det förtjänar den. Förresten: Hola igen guapas <3 Jag älskar att ni är kvar, trots bajsig uppdatering. Jag hade kirrat ett inlägg för varje dag men lyckosprättandet sög upp mig.

Verklighetskärlek i (sol)drivor!